Våld och andra aggressionsformer


Denna sida handlar om aggressionsuttryck med fokus på partnerrelationer - både generellt och i sammanhanget PA. Det finns en omfattande litteratur inom området - exempelvis publicerar flera vetenskapliga tidskrifter som Aggression and Violent Behavior, Aggressive Behavior, Journal of Family Violence, Partner Abuse samt Violence and Victims, särskilt arbeten om aggressionsuttryck. PA involverar i stort sett alltid aggressionshandlingar där psykisk misshandel alltid ingår men även fysiskt våld kan förekomma. Från den vetenskapliga litteraturen framgår tydligt att vid allvarlig PA används barnen som ett vapen, för att i hämndsyfte och för egen vinnings skull, förgöra den andra föräldern.


För att kunna diskutera dessa frågor måste man skilja på indirekt och direkt aggression:


Indirekt aggression som exempelvis förtal, smutskastning och ryktesspridning är mer för-rädisk och framför allt feg än direkt aggression eftersom den ju sker bakom ryggen på den andra parten. Man måste inse att detta, som oftast inkluderar lögner, är ett vapen.

Direkt aggression är däremot öppen - det kan handla om allt från att skrika otrevliga saker åt partnern eller hota denne/denna till att kasta föremål eller på den andra eller att på ytterli-gare andra sätt fysiskt misshandla den andra parten. Även öppen förbittring, irriterbarhet, negativt beteende för att "jävlas"  och obefogade anklagelser/misstänksamhet kan ses som direkta aggressionsuttryck (Buss & Durkee, 1957).


Indirekt aggression är, liksom direkt aggression, givetvis allvarlig eftersom den syftar till att skada den andra parten - den attackerade föräldern skulle ju försöka skydda sig mot dessa angrepp om han/hon visste om dem. I praktiken kan det bli mycket svårt, eller omöjligt, för den attackerade parten att skydda sig mot detta - metoden går ju ut på att den attackerade parten inte ska veta om att han/hon är attackerad. Av Amy JL Bakers och Douglas Darnalls arbete (Behaviors and Strategies Employed in Parental Alienation, 2006) framgick att 19 av 20 (95 %) bortstötta föräldrar angav att de drabbats av smutskastningskampanjer och liknande. Eftersom det rimligen finns föräldrar som stötts bort av en PA-drivande partner men aldrig märkt sådan smutskastning är det nog inte långsökt att anta att i själva verket nästan alla PA-drivande föräldrar använder en sådan metod.


Enligt en studie av Harman et al. (Gender Differences in the Use of Parental Alienating BehaviorsJournal of Family Violencein press) använder kvinnor indirekt aggression i högre grad än män*. Av samma publikation framgår också att direkt aggression används i ungefär samma utsträckning av män som kvinnor. Det senare är inte nytt utan har framgått av många tidigare publikationer - se t ex John Archers metaanalyser bland referenserna nedan.


* Den vetenskapliga litteraturen och andra erfarenheter pekar tydligt på att det grövsta fysiska våldet kommer från män där deras kvinnliga partners statistiskt sett över överrepresenterade jämfört med andra kvinnor. Det finns inget att försvara i detta - det är oacceptabelt. Emellertid utesluter inte detta att vissa kvinnor använder grovt fysiskt våld mot sina män. Inte heller utesluter det att kvinnor använder indirekta aggressioner mot sina män. Detta är inte heller acceptabelt - det är bara tråkigt att aggressionerna - oavsett vilken form det handlar om är ömsesidiga. Den som förnekar de ömsesidiga aggressionerna är inte trovärdig - litteraturen om kvinnors även fysiska våld mot kvinnor är omfattande (se t ex referenserna nedan till John Archer 2002 & 2004 samt Martin Fiebert 2014).


Vidare bör noteras att det finns andra former av indirekt aggression: En förälder som exempelvis blockerar den andra förälderns kärleksbudskap till barnet sysslar ju också med en form av indirekt aggression - att stöta bort den andra föräldern. Bieffekten att det egna barnet skadas emotionellt bryr sig sådana föräldrar inte om.


Kontaktsabotage, som är en av de mest skadliga och mest komplexa strategierna, faller inom både indirekt och direkta aggression mot den andra föräldern.


En form av aggression är den sociala uteslutningen som kan vara både direkt (den skadande föräldern säger öppet att den andra föräldern inte får vara med i vissa sammanhang) eller indirekt (andra personer/familjer utesluts avsiktligt från i övrigt gemensamma aktiviteter utan att det förklaras varför). I den vetenskapliga litteraturen används här begreppen social aggression eller relationsaggression för att beskriva dessa strategier*. 


* David A. Nelson, Melanie M. Springer, Larry J. Nelson & Nathaniel H. Bean, Normative Beliefs Regarding Aggression in Emerging Adulthood. Social Development, Vol. 17(3), 2008:638-660.

* N.R. Crick, M.A. Bigbee & C. Howes, Gender differences in children’s normative beliefs about aggression: How do I hurt thee? Let me count the ways. Child Development, 67, 1996:1003–1014.


Eftersom aggressionsområdet är stort måste för översiktens skull detta här struktureras upp i några huvudkategorier:


1. Olika slag av aggressioner och förekomsten hos män respektive kvinnor - oavsett om aggressionerna har att göra med PA eller ej.

2. Aggressionsuttryck i sammanhanget PA.

3. Att svår PA, på flera olika sätt, är en potentiellt livsfarlig familjesituation där alla närstående familjemedlemmar kan ha en ökad risk att avlida pga olika orsaker som har sin grund i PA.



1. Olika slag av aggressioner mellan män och kvinnor: Fokus på partnerrelationer.


Temat om vissa mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor är välkända och vi läser ofta om det i dagspress och andra medier. Detta behöver inte ifrågasättas och det finns ingenting att försvara i detta hänseende - kort sagt ska förövarna få de straff som gäller. Detta utesluter inte att även kvinnor kan vara aggressiva. De referenser som här följer syftar väsentligen till att ge en mer nyanserad bild av hur det ligger till. Archers refererade artiklar nedan är klassiker även om många andra artiklar skulle kunna lyftas fram. Dessa artiklar är av översiktskaraktär och just därför har de ett särskilt värde.


John Archer, Sex differences in physically aggressive acts between heterosexual partners: A meta-analytic review. Aggression and Violent Behavior: A Review Journal, Vol. 7, 2002:313–351.


John Archer, Sex Differences in Aggression in Real-World Settings: A Meta-Analytic Review. Review of General Psychology, Vol.8, 2004:291-322. Denna artikel kan laddas ned gratis via ResearchGate.


EA Bates, N. Graham-Kevan, J. Archer,  Testing predictions from the male control theory of men's partner violence. Aggressive Behavior, Vol. 40(1), 2014:42-55.


Joyce F. Benenson, Lindsay Hodgson, Sarah Heath & Patrick J. Welch, Human Sexual Differences in the Use of Social Ostracism as a Competitive Tactic. International Journal of Primatology,

Vol. 29(4), 2008:1019-1035.


Megan H Bair-Merritt, Sarah Shea Crowne, Darcy A Thompson, Erica Sibinga, Maria Trent, and Jacquelyn Campbell, Why do women use intimate partner violence? A Systematic Review of Women’s MotivationsTrauma Violence Abuse, Vol. 11(4), 2010:178-189.


Ritwika Biswas (docent från West Bengal, Indien, har föresläst i Linköping, Stockholm samt Uppsala åren 2014 & 2018), Om "Gender difference in terms of Aggression", kan man läsa följande på Researchgate från 2012:

"The differences in the incidence of aggression between males and females is strongly influenced by social and cultural factors. The society carries certain stereotypical expectations regarding appropriate emotional displays of a male and female. If a boy child cries, the immediate reaction would be, "oh Please, don't cry like a girl! " , and immediately he checks himself, confirming the stereotypical expectation. Hence the outer emotional expression of a boy and a girl is shaped by the society to a major extent. The particular Dos and Don'ts for males and females. Punching is a man's job, while the sole authority of crying belongs to a woman! But at the same time we cannot ignore the biological factors responsible for the variation of emotional expressions of males and females. The several differences between men and women in emotional responses arise in part from sex differences in amygdala responses. The amygdala sits in the brain's medial temporal lobe, a few inches from either ear. Coursing through the amygdala are nerves connecting it to a number of important brain centers, including the neocortex and visual cortex. The amygdala in men and women differs in terms of structure and in aspects of brain development. These structural and developmental differences likely contribute to the functional differences observed in neuroimaging studies. Men are seen as the more aggressive of the two. Often they are seen as the only aggressive sex. That is a misconception. Both male and female have aggressive circuits in their brains but apply it differently. Women focus on verbal consensus to get their way - maybe using the phrase, 'you are being selfish' rather than a physical punch. A male will seek to physically dominate as his sex and aggression centers are larger. The attachment below will explain more clearly the role of amygdala on emotional expressions of males and females."


Aba & Preach, Women hitting men and how common it ACTUALLY is. YouTube, 21 juli, 2017 (11,5 min).


Arnold H. Buss & Ann Durkee, An Inventory for Assessing Different Kinds of Hostility. Journal of Counciling Psychology, Vol. 21(4), 1957:343-349.

Kommentar: Assault, Indirect Hostility, Irritability, Negativism, Resentment, Suspicion, Verbal Hostility.


Janice Fiamengo, Sons of feminism: Men have their say, 2017.


Martin S. Fiebert (Dr. i klinisk psykologi, prof. 1978- vid California State University, Long Beach), References Examining Assaults by Women on Their Spouses or Male Partners: An Updated Annotated BibliographySexuality & Culture, Vol 18(2), 2014:405-467.


Jennifer J. Harman, Demosthenes Lorandos, Zeynep Biringen, Caitlyn Grubb, Gender Differences in the Use of Parental Alienating Behaviors. Journal of Family Violence, Vol. XX, 2020 (in press).


Denise A. Hines, Jan Brown & Edward Dunning. Characteristics of Callers to the Domestic Abuse Helpline for MenJournal of Family Violence, Vol. 22(8), 2007:63-72.


Cassie Jaye, MEETING THE ENEMY A feminist comes to terms with the Men's Rights movement, TEDxMarin, YouTube, 2017.


The Lighthouse Project: Help for the falsely accused, Kanadensisk webbplats.


David Shackleton, Daughters of Feminism: Women Supporting Men's Equality, 2018.


Murray A. Straus, Dominance and symmetry in partner violence by male and female university students in 32 nations. Children and Youth Services Review, Vol. 30(3), 2008:252-275.


Suzanne C. Swan, Laura J. Gambone, Jennifer E. Caldwell, Tami P. Sullivan & David L. Snow, A Review of Research on Women’s Use of Violence With Male Intimate Partners. Violence and Victims, Vol. 23(3), 2008:301-314.


Tim Daniel Pool, Man Gets Assaulted By Woman, Has Evidence, University Sides With Woman And Finds Him Guilty. Timcast, YouTube, 25 januari, 2020. Tim, en amerikansk journalist, kommenterar analytiskt och regelbundet politiska nyheter inklusive frågor som rör relationskonflikter. Om man lägger ihop alla hans prenumeranter och följare uppgår de till minst ett par miljoner (2 aug. 2020). Tim var år 2017 i Malmö respektive Rinkeby - ett besök man kan läsa om på exempelvis Wikipedia.


Rob Whitley, Domestic Violence Against Men: No Laughing Matter: New research indicates high-rates of domestic abuse against men. Psychology Today, Nov. 19, 2019.


Daniel J. Whitaker, Tadesse Haileysus, Monica Swahn, and Linda S. Saltzman, Differences in Frequency of Violence and Reported Injury between Relationships with Reciprocal and Non-reciprocal Intimate Partner Violence. American Journal of Public Health, Vol. 97(5), 2007:941–47. 


Augusto Zimmermann (juridikprofessor från Perth och Sydney, Australien), Women Can Be as Violent as Men, Quadrant on line, Sept. 24, 2018, Uppskattningsvis cirka 15 sidor text.


Referenser mm som belyser trender som rör konflikter mellan könen, motarbetar kärnfamiljer och i förlängningen försvagar samhällsstrukturer 


Det finns massvis av information på Internet som handlar om hur framför allt relationerna mellan män och kvinnor ändrats i bemärkelsen att många knappt tycker att det motsatta könet behövs längre. Man kan t ex googla på "Where have all the good men gone?", MGTOW eller Red Pill och kommer snabbt att hitta uttryck för trender och spänningar som knappast är bra för att skapa starka sammanhållna samhällen.


Detta handlar inte om lika lön för lika arbete och liknande frågor utan istället om hur de båda könen behandlas i de sammanhang som ska resultera i hållbara relationer och sammanhållna familjer. Var och en bör analysera vad det är som händer - jag (BC) ska inte utveckla alltför mycket men det är helt klart att politiska krafter driver på en utveckling som är negativ för barnen - dvs framtida genera-tioner - kanske framför allt alla de fenomen som gör att barn i praktiken förlorar en tillräckligt bra förälder trots att föräldern inte är död. Jag lägger in några länkar här så kan intresserade själva fundera över hur vi egentligen vill ha det. Det finns många, både män och kvinnor, som nu reagerar mot de trender som handlar om egotrippar, i förhållanden utnyttja varandra till max istället för att bygga relationer som handlar om sann kärlek etc.


YouTube (Better Bachelor, 46 000 prenumeranter, 5 febr 2020), Women keep asking, "Where have all the good men gone (Efter 16 min 45 s - 17 min 6 s): "What men don't love are the predominantely masculine traits that often go along with the package, the relentless competitiveness  necessary in the workplace no doubt, but hardly necessary in the home of a loving relationship, the verbal aggression, the emotional manipuation, and the psychological controlling are huge turn-offs." Vidare: (17 min 53 s ->): "I don't want to be her ATM". (ATM - dvs bankomat)


2. Aggressionsuttryck i PA-sammanhanget.


Ganska många vetenskapliga artiklar belyser indirekt aggression i samband med PA. En sådan artikel som i nov. 2019 av tidskriften Journal of Family Violence accepterats för publicering men ännu inte tilldelats en volym och sidnummer etc är "Gender Differences in the Use of Parental Alienating Behaviors" (Jennifer J. Harman, Demosthenes Lorandos, Zeynep Biringen och Caitlyn Grubb). Artikeln handlar alltså om könsskillnader med avseende på strategier. Resultaten av studien pekar på att mammor i högre grad använder indirekta aggressionsmetoder (t ex smutskastning och förtal) än pappor där i högre grad både indirekt och direkt aggression används för att driva PA.


Kimberly Taylor (ordförande för Alliance for Family Wellness) har skrivit boken Exposing the Abu-sive Female (2014, Ca 100 kr som paperback). I sitt arbete med underlag till boken intervjuade hon kvinnor som var den enda misshandlande parten i en relation. Det Taylor fann var att kvinnorna var avsevärt mer benägna att använda icke-fysisk taktik såsom emotionell, verbal och psykisk misshandel. Detta är i linje med formella forskningsstudier där samma eller liknande temata analyserats. Många gånger handlade det om manipulationer och kontroll där barnen användes mot partnern eller så handlade det om hot att ta barnen från mannen. På webplatsen domesticshelters.org kommenteras följande från Taylor:
"Some abuse by women may fall under the somewhat controversial definition of “mutual abuse,” meaning two partners are abusive toward each other, and which some DV* experts call false and say is an irresponsible term to perpetuate**. Taylor admits there are cases of abusive women who use this idea to their advantage. “Some of the women I met with and counseled knew, because society condemns this idea of female violence toward men, that their spouse was not going to report it, or no one was going to take them seriously.

* DV = Domestic violence - dvs familjevåld.

** Just detta sätt att få allt bakvänt om vem som är skurken i en konfliktfylld familjerelation verkar svenska socialtjänster åstadkomma systematiskt.


3. Svår PA är en potentiellt livsfarlig familjesituation.


Mamma som sköt sin sexårige son och därefter begick självmord. (video: 5 min 35 s)


Pamela Richardson (vars son begick självmord pga PA) i Toronto (?) ca 2016. Författare till boken

"A kidnapped mind".


"Let me be clear: Parental Alienation Syndrome, or whatever you want to call it, is child abuse."

(Föredrag vid Canadian Symposium on Parental Alienation Syndrome, ca 2016.)


Se även Lena Hellblom Sjögrens beskrivna 25 fall där de tre sista slutade med dödsfall (Barns Rätt till familjeliv, 2013).


Generella referenser


John Archer & Sarah M. Coyne, An Integrated Review of Indirect, Relational and Social Aggression. Personality and Social Psychology Review, Vol. 9(3), 2005:212-230.


Teresa Ramirez Boulette & Susan M. Andersen, Mind Control and the Battering of Women. Cultic Studies Journal, Vol. 3(1), 1986:25-35.


Eric Danielsen, Våld - ett ont arv? En orientering om aggressionsteorier. Albaidé, 1978 (124 sidor).

Anm. Från boken baksida: "Eric Danielsen gör klart att man nu (efter Fromm och Horney) inte längre ser våldet som en isolerad intrapsykisk process, utan som ett resultat av sociala, politiska och ekonomiska för-hållanden som vi själva skapat."


Arnold H. Buss & Ann Durkee, An Inventory for Assessing Different Kinds of Hostility, Journal of Consulting Psychology, Vol. 21(4), 1957:343-349.


Ephrem Fernandez, Andrew Day & Gregory J. Boyle, Measures of Anger and Hostility in Adults. In: Measures of Personality and Social Psychological Constructs, Gregory J. Boyle, Donald H. Saklofske & Gerald Matthews (Eds.), Chapter 4, Publisher: Sage, 2015:74-100.


Laurence Owens, Rosalyn Shute & Phillip Thomas Slee, "Guess What I Just Heard!": Indirect Aggression Among Teenage Girls in Australia. Aggressive Behavior, Vol. 26(1), 2000:67-83.

Comment: This paper is not a PA article but it has indirect relevance for the topic.


Murray A. Straus, Thirty Years of Denying the Evidence on Gender Symmetry in Partner Violence: Implications for Prevention and Treatment. Partner Abuse, Vol. 1(3), 2010:332-362.


Th. Bihari Singh, Rakesh Mohanty, Lalrhiatpuia, Mary Haobam & Mohit Saini, Aggression and Violent Behaviour: A Critical Review. IOSR Journal of Pharmacy and Biological Sciences, Vol. 9(5), 2014:10-13. Kommentar: Bakgrunden till denna korta tvärvetenskapliga artikel är i grunden fokus på intervention. Inte minst tar författarna upp olika medicinkemiska, fysiologiska samt en del histolo-giska och anatomiska aspekter på vad man konstaterat med avseende på centrala nervystemet.

(Is it PA?)

(PA is often missed)

(Key concepts)

(Child abuse)

(Damages to the children)

(Children's wishes)

(Who are the PA drivers?)

(PA and the law)

(The authorities)

(Prevention & therapy)

(Other countries)

(Support groups)

(Who am I?)