Parental Alienation
Det finns många skäl till att man inte alltid kan lita på vad ett barn säger:
Detta gäller generellt men särskilt i PA-sammanhang.
(There are many reasons to why one not always can trust what a child says:
This is a general rule but particularly true in the context of PA)
(Hay muchas razones por las que uno no siempre puede confiar en lo que dice un niño:
Esta es una regla general pero particularmente cierta en el contexto de PA)
Ironisk men allvarligt menad inledning:
"Kids know who is the better parent - we should just let them choose. They know which parent is gonna take them to soccer practice and which one is gonna make them do homework... kids always make good choices - right? No ah? Okay. But this would make the judges' life much easier - lets just call in to the judges- who do you wanna be with? You got it! So there is this myth that kids pick the better parent."
Sen fortsätter Amy Baker med att påpeka att barn gör alla möjliga slags dåliga val - och även vuxna kan manipuleras till att göra ett dåligt val. Om människor inte kunde manipuleras skulle inte Coca-Colas reklammakare göra av med så mycket pengar på att försöka få oss att dricka Coca-Cola istället för Pepsi. Det måste alltså fungera...
Amy Baker (Torontoföredrag 2009, 28 min 35 s - 29 min 45 s)
Att man kan lura barn till att vittna falskt är känt sedan häxprocesserna för flera hundra år sedan. Ett exempel är det vittnesmål som Ann Putnam (12-13 år) och andra barn i Salem, Massachusetts, var inblan-dade i år 1692. Resultatet blev att 20 personer, som utpekats som häxor eller för att ha samröre med djä-vulen och liknande, avrättades. Begreppet suggestibilitet var känt av psykologer i USA och Europa redan i början av 1900-talet - och då att barn är särskilt känsliga för suggestion före pubertetsåldern (se t ex artikeln "The observer as reporter: A survey of the "psychology of testimony." av Dr. Guy Montrose Whipple vid Cornell University (Psychological Bulletin, Vol. 6(5), 1909:153-170): The one factor that more than any other is responsible for the poor reports of children is their excessive suggestibility, especially in the years before puberty (sid 162). VARFÖR ÄR DETTA SÅ SVÅRT FÖR MÅNGA ATT TA TILL SIG?
Inledningsvis ska här också påpekas, med tanke på vårdnadstvister och att vi ska lyssna på barnet, att barnets bästa intresse är att det får växa upp med båda sina föräldrar och att, om det är nödvändigt, det får bo med den förälder som är bäst på att säkerställa att barnet får ha ordentlig kontakt med båda föräldrarna. Detta förutsatt att barnet inte utsätts för säkerställd fysisk misshandel eller försumlighet - obevisade påståenden om övergrepp duger inte. I en svår PA-situation, dvs ett fall med allvarlig psykisk barnmisshandel, kommer barnet att säga att det vill bo med ena föräldern* - se ordet enmeshment i avdelningen för Viktiga begrepp) vid ensam vårdnad. All erfarenhet och vetenskap jag (BC) tagit del av pekar på att barnets bästa intresse innebär ordentlig kontakt med båda föräldrarna.
* OBS att det kan finnas ett flertal andra skäl än PA som gör att barnet inte vill bo hos den ena föräldern.
Självklart kommer här FN:s Barnkonvention (paragraf 12) in i detta sammanhang eftersom en oförsiktig tolkning av barnets vilja kan medföra att barnet kan skada sin egen framtid.
---
Om ett barn inte talar sanning betyder inte nödvändigtvis att det ljuger
(If a child does not tell the truth it does not necessarily mean that it is lying)
Definitionen på en lögn är att det handlar om en avsiktlig sak (Sissela Bok, Lying, Moral choice in private and public life, 1978) - ett barn kan exempelvis uppmuntras till att ljuga alternativt hotas till att göra det.
Mer komplicerat är det när barnet inte förstår att det inte talar sanning - eller inte lämnar korrekta uppgifter i samband med exempelvis intervjuver. Ett problem är att frågeställare avsiktligt eller oavsiktligt kan suggerera ett barn till att fantisera ihop en felaktig eller förvrängd verklighet.
Ett svårt PA-drabbat barn har ingen egen vilja - inte ens en 17-åring. Det första som verkar hända med barnet är splitting - att det tar avstånd från sig självt och lämnar sin ursprungliga personlighet (det verkar vara "vi mot dom" där "dom" först inkluderar barnet självt och därefter den andra föräldern). Detta är förutsättningen för att de andra 7 kända beteendena och symptomen hos barnet ska kunna uppträda (tack från en PA-drabbad förälder som noga följer Karen Woodall och som lyft fram detta). Orsaken till splittingen är den alienerande förälderns manipulation av barnets kognitiva förmåga: Revidering av barnets minne av sin egen historia, förstörd förmåga till kritiskt och logiskt tänkande.
Nyckelverktyget är informationskontroll som funkar särskilt bra med social isolering av barnet. Det är i princip samma metoder som sekt/kultledare använder. Symptomen på barnen blir ungefär desamma: 1. Dålig tillit till sig själva och andra. 2. Dålig självkänsla. 3. Depressioner. 4. Skuldkänslor. 5. Ångest.: Ref. Amy J.L. Baker, The cult of parenthood: A qualitative study of parental alienation. Cultic Studies Review, Vol. 4, No. 1, 2005:1-20.
Nedan återfinner Ni ett trettiotal källor som i mer detalj belyser de just nämnda frågorna. Merparten av dessa referenser går via PubMed där man oftast åtminstone hittar en sammanfattning till artiklarna. Referenserna nedan visar på ett övertygande sätt att man i generell bemärkelse och av ett flertal skäl inte kan lita på vad barn säger. Särskilt inte i PA-sammanhang där en del av PA-definitionen innefattar att barnet ifråga manipulerats i emotionell och kognitiv bemärkelse av den ena föräldern så det stöter bort den andra föräldern. Den PA-drivande föräldern har ofta försett barnets hjärna med felaktig information om dess egen historia samt förstört barnets förmåga att tänka kritiskt.
För att förtydliga: Genom s k enmeshment har barnets tankar och vilja blivit desamma som den PA-drivande förälderns. Barnet tror då att det kommit på motsvarande saker själv utan att kunna skilja på sina egna tankar och den förälder det allierat sig med. Alltså uttrycker då barnet inte sina egna åsikter utan istället den PA-drivande förälderns bästa. Möjligheten att tillämpa paragraf 12 i FN:s Barnkonvention har alltså saboterats - dvs följande:
"Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad."
Manipulationerna och hjärntvätten alienerare resulterar bl a i enmeshment och innebär i princip samma strategier och metoder som de sekt- och kultledare använder (Baker, 2005) för att kontrol-lera både barn och vuxna. Därför kan i dessa fall inte ens barn i övre tonåren uttrycka sin egen vilja - de har ju fråntagits den!
Barn som inte talar sanning/manipulerats av en förälder vid vårdnadstvister etc - vetenskapliga referenser
(Children who are not telling the truth/who have been manipulated by a parent in the context of custody disputes etc - scientific references)
Nyckelord: Föräldraalienation föräldrapåverkan falska påståenden
Amy Baker & Douglas Darnall, Behaviors and Strategies Employed in Parental Alienation: A Survey of Parental Experiences. Journal of Divorce & Remarriage, Vol. 45(1-2), 2006:97-124. Artikeln, som är öppet nedladdningsbar, innehåller bland annat information om barn som manipulerats till att inte tala sanning.
Elissa P. Benedek & Diane H. Schetky, Problems in validating allegations of sexual abuse. Part 1: Factors affecting perception and recall of events. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Vol. 26, 1987:912-915. Abstract i Science Direct.
I artikeln kan man läsa: "This paper explores some of the developmental and emotional factors that influence the child's perception of events. The authors discuss some factors that may lead to a false memory or report of such events."
P. Bensussan, Forensic psychiatry in France: the Outreau case and false allegations of child sexual abuse. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, Vol 20(3), 2011:519-532.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/puicbmed/21683917
William Bernet, Case study: allegations of abuse created in a single interview. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Vol.36(7), 1997:966-970. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9204675
(Här visas hur anklagelse om sexuell misshandel kan skapas under en 1-timmes intervju av en 5-åring)
Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, Vol. 36(10 Suppl.), 1997:37S-56S.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9432518
(På sid. 455 återfinns en sida om problemet med barns trovärdighet)
Maggie Bruck, Stephen J. Ceci & Helene Hembrooke, Reliability and credibility of young children's reports. From research to policy and practice. American Psychologist, Vol. 53(2), 1998:136-151.
(Suggestibilitet, intervjutekniker mm)
Elaine Burgwyn‐Bailes, Lynne Baker‐Ward, Betty N. Gordon & Peter A. Ornstein, Children's memory for emergency medical treatment after one year: the impact of individual difference variables on recall and suggestibility Applied Cognitive Psychology, Vol. 15(7), 2001:S25-S48.
Stephen J. Ceci & Maggie Bruck, Suggestibility of the child witness: a historical review and synthesis. Psychological Bulletin, Vol. 113(3), 1993:403-439. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8316609
Jodi Death, Claire Ferguson & Kylie Burgess, Parental alienation, coaching and the best interests of the child: Allegations of child sexual abuse in the Family Court of Australia. Child Abuse & Neglect Vol. 94 No. 104045), 2019:1-10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31212247
Maura Downey, Farah Farhat, Andrew Garofolo & Rob Jones, History of Forensic Psychology: Eyewitness Accouts. Webbplatsen https://historyforensicpsych.umwblogs.org/
Mark D. Everson & Barbara W. Boat, False Allegations of Sexual Abuse by Children and Adolescents. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Vol. 28(2), 1989:230-235.
Leon Festinger & James M. Carlsmith, Cognitive consequences of forced compliance. J. Abnormal (and Social) Psychology, Vol. 58(2), 1957:203-210.
Elizabeth F. Loftus, The reality of repressed memories. American Psychologist, 48(Vol. 5), 1993:518–537.
Elizabeth Loftus, Creating False Memories. Scientific American, Vol. 277(3), 1997:50-55.
Lindsay C. Malloy, Allison P. Mugno, Daniel P. Waschbusch, William E. Pelham & Victoria Talwar, Parents' Attitudes about and Socialization of Honesty and Dishonesty in Typically-Developing Children and Children with Disruptive Behavior Disorders. Journal of Abnormal Child Psychology, Vol. 47(2), 2019:299-312.
Greg Mantle, Tina Moules, Ken Johnson, Jane Leslie, Sarah Parsons & Ray Shaffer. Whose Wishes and Feelings? Children’s Autonomy and Parental Influence in Family Court Enquiries."
British Journal of Social Work, Vol. 37, 2007: 785–805.
Roy Meadow, False allegations of abuse and Munchausen syndrome by proxy. Archives of Disease in Childhood, Vol. 68, 1993:444-447.
Peter A. Ornstein, Betty N. Gordon & Deanna M. Larus, Children's memory for a personally experienced event: Implications for testimony. Applied Cognitive Psychology, Vol. 6(1), 1992:49-60.
Kommentar: Artikeln är fokuserad på barn i åldern 3-6 år):
https://onlinelibrary.wiley.com/.../10.1002/acp.2350060103
Martha L. Rogers, Coping with Alleged False Sexual Molestation: Examination and Statement Analysis Procedures. Issues in Child Abuse Accusations, Vol. 2(2), 1990:57-68.
http://www.ipt-forensics.com/journal/volume2/j2_2_1.htm
C. Saykaly, Victoria Talwar, R.C. Lindsay, N.C. Bala & Kang Lee,The influence of multiple interviews on the verbal markers of children's deception" Law and Human Behavior, Vol. 37(3), 2013:187-196. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23750599
William Stern, Abstracts of lectures on the psychology of testimony and on the study of individuality. American Journal of Psychology, Vol. 21, 1910:270-282.
Victoria Talwar, K. Hubbard, C. Saykaly, Kang Lee, R.C.L. Lindsay & N. Bala, Does parental coaching affect children's false reports? Comparing verbal markers of deception. Behavioral Sciences and the Law, Vol. 36(1), 2018:84-97. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29460438
Julian Varendonck. Les temoignages d'enfants dans un proces retentissant [The testimony of children in a famous trial]. Archives de Psycholgie, Vol. 77, 1911:129-171. Anm. Se särskilt sid. 150-154 i länken här.
Richard A. Warshak, Payoffs and Pitfalls of Listening to Children. Family Relations, Vol. 52(4), 2004:373-384. https://onlinelibrary.wiley.com/.../j.1741-3729.2003.00373.x
Kirk Weir, High-conflict contact disputes: Evidence of the extreme unreliability of some children's ascertainable wishes and feelings. Family Court Review, Vol. 49(4), 2011:788-800.
Karen Woodall & Nick Woodall, Understanding Parental Alienation: Learning to Cope, Helping to Heal. Charles C. Thomas Publisher Ltd, 2017:1-231. (Skillnaden mellan true/real, false and fabricated allegations etc - särskilt sid 66-69).
-----------------------------------------
Om vuxnas inkl. föräldrars förmåga att avgöra om deras barn ljuger eller inte och besläktade teman (generellt hållet - inte fokus på just vårdnadstvister)
On adults' incl. parents' ability to determine whether their child lies or not and related issues (generally kept - not just focus on custody disputes)
Bruna Calado, Henry Otgaar & Peter Muris, Are children better witnesses than adolescents? Develop-mental trends in different false memory paradigms, Journal of Child Custody, Vol. 15(4), 2018:330-348.
Stephen J. Ceci & Maggie Bruck, Suggestibility of the child witness: a historical review and synthesis. Psychological Bulletin, Vol. 113(3), 1993:403-439. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8316609
Stephen J. Ceci, Mary Lynda Crotteau Huffman, Eliott Smith & Elizabeth Loftus, Repeatedly thinking about a non-event: Source misattributions among preschoolers. Conciousness and Cognition, Vol. 3, 1994:388-407.
Stephen J. Ceci & Maggie Bruck, The suggestibility of children's memory, Annual Review of Psychology, Vol. 50, 1999:419-439.
Maggie Bruck, Stephen J. Ceci & Helene Hembrooke, The nature of children’s true and false narratives. Developmental Reviews, Vol. 22, 2002:520-554.
Angela M. Crossman & Michael Lewis, Adults' ability to detect children's lying. Behavioral Science and the Law, Vol. 24(5), 2006:703-715. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17016813
"Results showed that adults are no better at detecting children's lies than they are with adult lies. In particular, adults were very poor at identifying children's honest statements."
Philip S. Dale, Elizabeth Loftus & Linda Rathbun, The influence of the form of the question on the eyewitness testimony of preschool children. Journal of Psycholinguistic Research, Vol. 7(4), 1978:269-277.
Angela D. Evans, Megan K. Brunet, Victoria Talwar, Nicholas Bala, Rod C.L. Lindsay & Kang Lee, The Effects of Repetition on Children's True and False Reports. Psychiatry, Psychology and Law, Vol. 19(4), 2012:517-529.
Angela D. Evans, Jasmine Bender & Kang Lee, Can parents detect 8- to 16-year-olds' lies? Parental biases, confidence, and accuracy. Journal of Experimental Child Psychology, Vol. 147, 2016:152-158. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27018075
Jean Gervais, Richard E. Tremblay, Lyse Desmarais-Gervais & Frank Vitaro, Children's persistent lying, gender differences, and disruptive behaviors: A longitudinal perspective. The International Society for the Study of Behavioural Development, Vol. 24(2), 2000:213-221.
M. Gingo, Children's reasoning about deception and defiance as ways of resisting parents' and teachers' directives. Developmental Psychology, Vol. 53(9), 2017:1643-1655. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28530440
Jennifer Gongola, Nicholas Scurich & Jodi A. Quas, Detecting Deception in Children: A Meta-Analysis. Law and Human Behavior, Vol. 41(1), 2017:44-54.
Gail D. Heyman, Diem H. Luu & Kang Lee. Parenting by lying. Journal of Moral Education, Vol. 38(3), 2009:353-369. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20930948
Mary Lynda Huffman, Angela M. Crossman, Stephen J. Ceci, "Are false memories permanent?": an investigation of the long-term effects of source misattributions. Conciousness and Cognition, Vol. 6(4), 1997:482-490.
R. Karanfil, R. Akçan & F.Ö. Orhan, False allegations of child sexual abuse and paranoid disorder: a report of 2 cases. Türk Psikiyatri Dergisi (Turkish Journal of Psychiatry), Vol. 22(1), 2011:53-57. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21360356
(originalartikeln är öppet tillgänglig men på turkiska - Abstract på engelska)
Jennifer Lavoie, Karissa Leduc , Angela M. Crossman & Victoria Talwar, Do As I Say and Not As I Think: Parent Socialisation of Lie‐Telling Behaviour. Family & Society, Vol. 30(4), 2016:253-264.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/chso.12139
Jennifer Lavoie, Joshua Wyman, Angela M. Crossman & Victoria Talwar, Lie-telling as a mode of antisocial action: Children's lies and behavior patterns. Journal of Moral Education, Vol. 47(4), 2018:432-450. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03057240.2017.1405343?scroll=top&needAccess=true&journalCode=cjme20
Kang Lee, Little Liars: Development of Verbal Deception in Children. Child Development Perspectives,
Vol. 7(2), 2013:91-96. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23687515
Elizabeth F. Loftus, Creating False Memories. Scientific American, Vol. 277(3), September 1997:70-75.
Elizabeth F. Loftus & Jacqueline E. Pickrell. The Formation of False Memories. Psychiatric Annals, 25(12), 1995:720–725.
Elizabeth F. Loftus, Lost in the mall: Misrepresentations and misunderstandings. Ethics & Behavior, Vol. 9(1), 1999:51-60. https://doi.org/10.1207/s15327019eb0901_4
Anm. Kommentar till artikeln "Lost in a shopping mall"—A breach of professional ethics" av Lynn S. Crook & Martha C. Dean i samma nummer av tidskriften (sid. 39-50).
Thomas D. Lyon, Lindsay C. Malloy, Jodi A. Quas & Victoria A. Talwar, Coaching, truth induction, and young maltreated children's false allegations and false denials. Child Development, Vol. 79(4), 2008:914-929. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18717898
L.L. Malloy, A.P. Mugno, D.A. Waschbusch, W.E. Pelham & Victoria Talwar, Parents' Attitudes about and Socialization of Honesty and Dishonesty in Typically-Developing Children and Children with Disruptive Behavior Disorders. Journal of Abnormal Child Psychology, Vol. 47(2), 2019:299-312. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29923161
Mina Popliger, Victoria Talwar & Angela Crossman. Predictors of children's prosocial lie-telling: Motivation, socialization variables, and moral understanding. Journal of Experimental Child Psychology, Vol. 110(3), 2011:373-92. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21663918
Judith G. Smetana, Jessica R. Robinson, Stacia Valerie Bourne & Cecilia Wainryb, "I didn't want to, but then I told": Adolescents' narratives regarding disclosure, concealment, and lying. Developmental Psychology, 55(2), 2019:403-414.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30507221
Magda Stouthamer-Loeber, Lying as a problem behavior in children: A review. Clinical Psychology Review, Vol. 6(4), 1986:267-289.
Victoria Talwar, Kang Lee, Nicholas Bala & R.C. Lindsay, Children's lie-telling to conceal a parent's transgression: legal implications. Law and Human Behavior, Vol. 28(4), 2004:411-35. (Experiment med barn i 3-11-årsåldern: Handlar om barnens förståelse för moral, ljuga eller tala sanning)
Steven D. Targum & Charles B. Nemeroff, The Effect of Early Life Stress on Adult Psychiatric Disorders. Innovations in Clinical Neuroscience, Vol. 16(1-2), 2019:35-37.
Kelly L. Warren, Aishah Bakhtiar, Brent Mulrooney, Graham Raynor, Elyse Dodd & Carole Peterson, Adults' Detection of Deception in Children: Effect of Coaching and Age for Children's True and Fabri-cated Reports of Injuries. Behavioral Sciences and the Law, Vol. 33(6), 2015:784-800. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26549017
Kelly L. Warren, Elyse Dodd, G. Raynor & Carole Peterson. Detecting children's lies: comparing true accounts about highly stressful injuries with unprepared, prepared, and coached lies. Behavioral Sciences and the Law, Vol. 30(3), 2012:329-341. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22566366
Övrigt som belyser hur människor (inte nödvändigtvis barn) kan manipuleras att komma ihåg fel, dra felaktiga slutsatser och liknande
Barbro Arvidsson, Barns svar på ledande och/eller pressande frågor och påståenden samt svarseffekt av olika grader av information. Institutionen för Samhällsvetenskap. Utredningsmetodiska forskningsenheten. Örebro Universitet, 1998:1-29 (+6 bilagor).
Amy J.L. Baker, The Cult of Parenthood: A Qualitative Study of Parental Alienation. Cultic Studies Review, Vol. 4(1), 2005:1-20.
Amy J.L. Baker, Steven Miller, William Bernet & Trinae Adebayo, The Assessment of the Attitudes and Behaviors about Physically Abused Children: A Survey of Mental Health Professionals. Journal of Child and Family Studies, Vol. 28(1), 2019:3499-3507. DOI: 10.1007/s10826-019-01522-5
Man-pui Sally Chan, Christopher R. Jones, Kathleen Hall Jamieson & Dolores Albarracín, Debunking: A Meta-Analysis of the Psychological Efficacy of Messages Countering Misinformation. Psychological Science, Vol. 28(11), 2017:1531-1546.
K. Alison Clarke-Stewart, Lindsay C. Malloy & Virginia D. Allhusen, Verbal ability, self‐control, and close relationships with parents protect children against misleading suggestions. Applied Cognitive Psychology, Vol. 18(8), 2004:1037-1058.
Nigel Blagg & Eva Godfrey, Exploring Parent–Child Relationships in Alienated versus Neglected/Emotionally Abused. Children using the Bene‐Anthony Family Relations Test.Child Abuse Review, Vol. 27(6), 2018:486-496.
Jamie M. Ostrov, Deception and subtypes of aggression during early childhood. Journal of Experimental Child Psychology, Vol. 93(4), 2006:322-336.
Comment: PA is not mentioned here - only of indirect relevance.
Julia Shaw & Stephen Porter, Constructing Rich False Memories of Committing Crime. Psychological Science (APS), Vol. 26(3), 2015:291-301.
Steven D. Targum & Charles B. Nemeroff, The Effect of Early Life Stress on Adult Psychiatric Disorders. Innovations in Clinical Neuroscience, Vol. 16(1-2), 2019:35-37. Kommentar: Denna referens finns med här därför att den pekar på att människans hjärna i genomsnitt inte är fullt utvecklad förrän vid 24 års ålder.
Om barn som vittnen vid utpekande av häxor och andra "olämpliga personer", de historiska inkvisitionerna mm
År 1692 började Ann (Annie) Putnam (1679-1716) och flera av hennes kompisar att i Salem, Massachu-setts peka ut häxor och människor som ansågs ha samröre med Djävulen mm. Annie var då 13 år gammal (vill minnas sedan tidigare läsning att pappan sedan decennier tidigare hade någon slags släktfejd som gällde marktillgångar eller liknande och mamman var vidskeplig). Hundratals "häxor" m fl "olämpliga personer" avrättades. Flera av barnen ansågs troligen besitta någon slags övernaturlig förmåga att peka ut sådana "farliga" människor och betraktades därför som expertvittnen. Totalt avrättades cirka 60 personer. Ann Putman ska ha pekat ut 62 "häxor" etc av vilka ett 20-tal avrättades. De här barnen var stolta över att ha fått en slags vuxenstatus (adultifiering) genom sin "häxutpekarförmåga".
Annies föräldrar avled båda 1699 och år 1706 bad hon offentligt om ursäkt för det som hon ställt till med (inga av de andra barnen gjorde veterligen detta senare i livet) - ser följande på Wikipedia (från Charles W. Upham, Witchcraft, Dover Publications, 2000 [1867]:
"I desire to be humbled before God for that sad and humbling providence that befell my father's family in the year about ninety-two; that I, then being in my childhood, should, by such a providence of God, be made an instrument for the accusing of several people for grievous crimes, whereby their lives was taken away from them, whom, now I have just grounds and good reason to believe they were innocent persons; and that it was a great delusion of Satan that deceived me in that sad time, whereby I justly fear I have been instrumental, with others, though ignorantly and unwittingly, to bring upon myself and this land the guilt of innocent blood; though, what was said or done by me against any person, I can truly and uprightly say, before God and man, I did it not out of any anger, malice, or ill will to any person, for I had no such thing against one of them; but what I did was ignorantly, being deluded by Satan.
And particularly, as I was a chief instrument of accusing Goodwife Nurse and her two sisters, I desire to lie in the dust, and to be humble for it, in that I was a cause, with others, of so sad a calamity to them and their families; for which cause I desire to lie in the dust, and earnestly beg forgiveness of God, and from all those unto whom I have given just cause of sorrow and offense, whose relations were taken away or accused."
Den väsentliga poängen här är att barn av vuxna manipulerades till att vara vittnen (sannolikt hjälpte Annie till att manipulera andra barn). Googla gärna runt själva och läs om avrättningarna i Salem, Massachusetts - det kan finnas avvikelser från det jag skrivit ovan - både pga att jag kan minnas fel om detaljer och givetvis kan det finns information jag inte tagit del av. På ett ungefär var det iaf som jag beskrivit här. (ska senare följa upp denna text närmare och göra de ev. detaljjusteringar som kan behövas.
När vi vet om de här tragedierna (häxbränningar, inkvisitioner mm) som pågick i olika länder över en 500-årsperiod - varför tillåter vi idag 10-åringar att göra sig av med sin ena förälder? De får inte se barnförbjudna filmer förrän de är 15 år gamla (och samma sak gäller väl att ha sex med jämnåriga) och varken köra bil, dricka alkohol eller rösta förrän de är 18 år gamla. En pappas ena dotter fick vid 11 års ålder ett sms av en jämnårig kompis (skilsmässobarn): "Se till att Du sparkar ut din pappa". Hur många andra barn i Sverige har adultifierats och är stolta över sin makt att kunna göra sig av med ena föräldern? (t ex om den föräldern säger att de måste läsa läxorna och gå och lägga sig kl. 21.30 på kvällen).
I psykologisk och praktisk bemärkelse kan jag inte se någon annan skillnad än att man idag, istället för att avrätta "häxorna", istället förstör deras familjer. Bland de farligaste människorna då och nu är alla som tittar på och inte gör något åt problemet - hit hör uppenbarligen merparten av socialsekreterare som håller på med vårdnadstvister - oavsett om det handlar om Sverige eller något annat land.
(Is it PA?)
(PA is often missed)
(Key concepts)
(Child abuse)
(Damages to children)
(Damages to adults)
(Children's wishes)
(Who are the PA drivers?)
(False allegations)
(PA and the law)
(The authorities)
(Prevention & therapy)
(Other countries)
(Support groups)
(PA detractors)
(Who am I?)