Hur fastställer man om det är frågan om parental alienation eller inte?

(How can one determine whether it is parental alienation or not?)

På första sidan av denna webbplats ges bl a en kortversion av PA enligt professor William Bernet (barn-psykiatri, bakgrund från Harvard Medical School, 2016):

"The child aligns himself strongly with one parent, rejects relationship with the other parent, without legitimate justification."

Flera andra korta formuleringar som sammanfattar samma sak återfinns på startsidan (klicka på Home). En exakt definition ges i Wilfrid von Boch-Galhaus översiktsartikel om PA(S) från 2018 - här länk till den svenska översättningen - se sid 5.

Bland det viktigaste är att kunna skilja på psykisk misshandel i form av PA och misshandel i form av fysiska övergrepp (de senare benämns i den vetenskapliga litteraturen estrangement). Flera olika slags test finns för detta och tas upp i mer detalj på andra ställen på denna webbplats. Ett arbete av Bernet et al. från år 2020 visar att man med 99-procentig säkerhet kan skilja svårt alienerade barn från icke-alienerade barn (t ex barn som misshandlats genom fysiska övergrepp).

En modell för att fånga upp familjedynamiken såsom Dr. Bernet beskrivit den enligt ovan är den s k femfaktor-modellen. Styrkan med modellen är att den kombinerar barnets beteende och symptom (punkt 1-4 nedan) med den allienerande förälderns beteenden och strategier (punkt 5). Femfaktormodellen finns beskriven på svenska av Lena Hellblom Sjögren.

Om en av de fem punkterna inte kan styrkas kan det inte handla om PA. Desssutom ska framhållas att de som forskar inom PA-området inte känner till något fall där ett barn, som bevisligen misshandlats genom fysiska övergrepp, därefter uppvisat samtliga åtta beteenden/symptomen enligt punkt 4 nedan*. En förälder som misshandlat sitt barn genom fysiska övergrepp kan därför inte skylla ifrån sig på PA - det går inte att i en sådan situation få barnen att visa upp dessa åtta kriterier. Barn som misshandlats genom fysiska övergrepp uppvisar andra beteenden (Baker & Schneiderman, 2015).

* Jag ställde motsvarande fråga i PASG:s forum hösten 2019. Där fanns då omkring 600 medlemmar vilka inkluderar en stor andel av de internationellt ledande forskarna på området. Några av dessa tyngre PA-namn svarade - deras svar måste tolkas som att inga sådana fall är kända. Dessa namn har sammantaget en avsevärd lång och djup erfarenhet av området.

Femfaktormodellen bygger på kombinationen av barnets relation till den alienerande föräldern, barnets PA-bild samt kriteriet att ena föräldern har ett PA-drivande beteende:

(The five-factor model includes a combination of the child's relation to the alienated parent, the behavior & symptoms of the child and that one of the parents has a PA-drivning behavior:)

1. Barnet vägrar ha kontakt med den ena (bortstötta/avvisade) föräldern.

2. Tidigare positivt kärleksfullt förhållande med den nu bortstötta föräldern.

3. Ingen misshandel eller försumlighet (eng. neglect) från den nu bortstötta förälderns sida.

4. PA-beteenden/symptom hos de drabbade barnen (de åtta kriterierna enligt Gardner, 1985-87, se nedan).

5. Alienerande beteende från den favoriserade förälderns sida.

Man kan istället uttrycka femfaktormodellen som frågor

(tips till exempelvis socialtjänsternas utredare)

(The five-factor model can instead be formulated as questions)

1. Vägrar barnet all kontakt med den ena föräldern?

2. Har barnet tidigare stått denna förälder nära?

3. Finns bekräftade och tillförlitliga uppgifter om att denna förälder skadat barnet?

4. Har barnet ändrat sig och uppvisat flera av de åtta typiska beteenden för ett alienerat

barn som gång på gång bekräftats som just typiska i dessa fall?

5. Har den förälder som barnet bor hos talat illa om den andra föräldern inför barnet och

på andra sätt använt sig av flera av de övriga s.k. alienationsstrategier som kartlagts?

Barnens åtta karakteristiska symptom och beteenden

Motsvarar punkt 4 i femfaktormodellen ovan.
(The eight characteristic symptoms and behaviors of the children)

(utöver Gardners arbeten, se även gärna referenserna 65-70 i artikeln av Wilfrid von Boch-Galhau, 2018).

En stor del av de referenser som belägger de åtta punkterna nedan utgår antingen från barnet som visar upp av-tryck av sin psykiskt misshandlade förälder eller pekar på den sjukliga dynamiken mellan den alienerande föräl-dern och barnet. Wilhelm Reich (1945 & 1949) hade den motsatta utgångspunkten - den psykiskt sjukliga föräl-dern - vad denne/denna har för problem ("emotional plague") och att han/hon angriper relationen mellan barnet och den andra föräldern men inte närmare på vilket sätt.

1. Avsaknad av normal ambivalens* (idealisering av en förälder och demonisering av den andra, svart-vitt-tänkande, Jaffe et al., 2017). Avsaknad av ambivalens innebär en personlighetsklyvning ("splitting", Baker & Ben-Ami, 2011) som i praktiken definierar medelsvår (eng. moderate) PA. Forskarna Bernet et al. (2020) visade att de med 99 % säkerhet kunde skilja alienerade barn från icke-alienerade barn (t ex barn som utsatts för fysiska övergrepp). På motsvarande sätt fann Baker & Douglas Darnall (2007) kriteriet uppfyllt i 97 % av fallen.

2. Irrationell kampanj av nedsvärtning och hat mot den ena föräldern.

3. Reflexmässigt stöd för den alienerande föräldern.

4. Absurda rationaliseringar (oberättigade, absurda skäl ges för bortstötningsattityden).

5. Nedsvärtning av inte bara den avvisade föräldern utan också av den förälderns hela familj och vänner.

6. "Oberoendetänkarfenomenet" (barnets "egen åsikt" och "egen vilja" betonas men handlar i själva verket om att barnet inte kan skilja på sina egna tankar och den skadande förälderns - på engelska kallas detta "enmesh-ment" som ungefär kan översättas med orden hopsnärjning och/eller sammanvävning).

7. Avsaknad av skuldkänslor över den elaka behandlingen av den alienerade föräldern (den alienerade föräldern stöts bort på ett uppenbart känslokallt/känslolöst sätt).

8. Användning av "lånade scenarios" (samma ord, begrepp, resonemang och anklagelser som den alienerande föräldern använder)*.

* "The words of a victimized child can often be very revealing" (Lutz & Hiatt, 1983).

Alienerande föräldrarna använder 17 strategier för att driva PA

(Motsvarar punkt 5 i femfaktormodellen ovan, Baker & Fine 2008, referens nedan)

Dessa är (så som de beskrivs i "Amy J.L. Baker and S. Richard Sauber, editors, Working with Alienated Childrenand Families: A Clinical Guidebook, New York: Routledge, 2013:95-97):

1. Smutskastning, förtal. [Eng. Badmouthing.]

2. Hindrande av fysisk kontakt ("umgänge"). [Eng. Limiting contact.]

3. Hindrande av kommunikation (mobilsamtal, sms, mail etc). [Eng. Interfering with communication.]

4. Hindrande av symbolisk kommunikation (bilder och fotografier). [Eng. Interfering with symbolic communication (i.e. pictures and photos).]

5. Tillbakadragande av kärlek. [Eng. Withdrawal of love.] Kommentar: Sammanhanget här handlar om att barnet hotas - "Om Du inte gör som jag säger pratar jag inte med dig på flera dagar/älskar jag dig inte" och liknande.

6. Säger till barnet att den andra föräldern är farlig (inkluderar falska anklagelser som framförs till Socialtjänsten och andra myndigheter). [Eng. Telling the child the targeted parent is dangerous (may include filing false charges
with Child Protective Services).] Anm. En exakt svensk motsvarighet till Child Protective Services finns inte.

7. Tvingar barnet till att välja mellan sina föräldrar. [Eng. Forcing the child to choose between parents.]

8. Säger till barnet att den andra föräldern inte älskar honom eller henne. [Eng. Telling the child the targeted parent does not love him or her.]

9. Anförtror sig åt barnet [Eng. Confiding in the child.]

10. Tvingar barnet till att avvisa den andra föräldern. [Eng. Forcing the child to reject the targeted parent.]

11. Ber barnet till att spionera på den andra föräldern. [Eng. Asking the child to spy on the targeted parent.]

12. Säger åt barnet att hålla hemligheter från den andra föräldern. [Eng.  Asking the child to keep secrets from the targeted parent.]

13. Refererar till den andra (attackerade) föräldern med förnamn och uppmuntrar barnet att göra samma sak. [Eng. Referring to the targeted parent by first name and encouraging the child to do the same.]

14. Refererar till en styv-förälder/ny partner som "Mamma"/"Pappa" och uppmuntrar barnet att göra detsamma. [Eng. Referring to a step-parent as “Mom” or “Dad”and encouraging the child to do the same.]

15. Undanhåller information som rör barnets hälsa, hur det går för barnet i skolan och annan viktig information från den andra (attackerade/alienerade) föräldern. [Eng. Withholding medical, academic, and other important information from the targeted parent/keeping the targeted parent’s name off medical, academic, and other relevant documents (see California Family Code 3025).]

16. Ändrar barnets namn för att få bort dess samband/relation (identitet) med den andra (alienerade) föräldern. [Eng. Changing the child’s name to remove association with the targeted parent.]

17. Odlar ett beroende och underminerar den andra förälderns auktoritet (kan inkludera ett överdrivet tillåtande föräldraskap från den alienerande förälderns sida. [Eng. Cultivating dependency/undermining the authority of the targeted parent (may include overly permissive parenting by the alienating parent).] Kommentar: Detta innebär alltså att den alienerande föräldern inte sätter några gränser för barnet - om barnet t ex inte måste göra läxorna och får godis alla dagar i veckan hos den föräldern så uppfattar barnet den som den bästa bästa föräldern.

Referenser

Nyckelord: Föräldraalienation detektion skilja från övergrepp fysisk misshandel Keywords

Amy J.L. Baker & Douglas A. Darnall. Construct study of the eight symptoms of severe parental alienation syn-drome: a survey of parental experiences. Journal of Divorce & Remarriage, Vol. 47 (1/2), 2007:55-75.

Amy J.L. Baker, PhD, and Katherine Andre, Working with Alienated Children & Their Targeted Parents: Suggestions for Sound Practices for Mental Health Professionals. Omkring 2019-21 fanns denna referens i sin helhet på en webbplats som stöd för PA-drabbade m fl - Parental Alienation Support - men den verkar ha försvunnit sedan dess. Först publicerad av Annals of the American Psychotherapy Association, Vol  11(2), 2008:10–17 men som framgår av länken ovan kan man inte läsa hela artikeln där.

Amy J.L. Baker & Paul R. Fine, Beyond the High Road: Responding to 17 Parental Alienation Strategies without Compromising Your Morals or Harming Your Child. 2008:1-23.

Amy J.L. Baker & Naomi Ben-Ami, To Turn a Child Against a Parent Is To Turn a Child Against Himself: The Direct and Indirect Effects of Exposure to Parental Alienation Strategies on Self-Esteem and Well-Being. Journal of Divorce & Remarriage, Vol. 52(7), 2011:472-489.

Amy J.L Baker & Mel Schneiderman, Bonded to the abuser: How Victims Make Sense of Childhood Abuse, Rowman & Littlefield, 2015:1-175.

William Bernet, Nilgun Gregory, Ronald P. Rohner & Kathleen M. Reay, Measuring the Difference Between Parental Alienation and Parental Estrangement: The PARQ-Gap. Journal of Forensic Sciences, Vol. 65(4), 2020:1225-1234.

William Bernet, The Five-Factor Model for the Diagnosis of Parental Alienation. Feedback - Journal of the Family Therapy Association of Ireland, Vol. 6 (Summer), 2020:3-15.

J. Michael Bone & Michael Walsh, Parental Alienation Syndrome: How to detect it and what to do about it. Florida Bar Journal, Vol. 73(3), 1999:44-48. (Denna artikel ger, trots att den nu kanske mest ska ses som historia, ändå en bra beskrivning av huvuddragen i PA-problemet)

Kenneth Byrne, Brainwashing in Custody Cases: The Parental Alienation Syndrome. Australian Family Lawyer, Vol. 4(3), 1989:1-5. (Anm. Byrne satte direkt fingret på en viktig sak: "When a child easily volunteers mostly negative criticisms to a solicitor, mental alarm bells should go off".)

Qu’est-ce que l’aliénation parentale et comment agir? Clinique de Psychologie Québec.

Lena Hellblom Sjögren, Femfaktormodellen, Föredrag i samband med uppvaktning av Folkhälsomyndigheten som gjordes av Lena Hellblom Sjögren (Fil dr, psykologi) samt Sverker Sikström (professor, psykologi) omkring februari 2020. Inkluderar sammanhangen med DSM-5 samt ICD-11 (reviderad 3 april 2020).

Alan M. Jaffe, Melanie J. Thakkar & Pascale Piron, Denial of ambivalence as a hallmark of parental alienation. Cogent Psychology, Vol. 4(1), 2017:1-15.

Saulyn Lee‐Maturana, Mandy Matthewson, Corinna Dwan & Kimberley Norris, Characteristics and experiences of targeted parents of parental alienation from their own perspective: A systematic literature review. Australian Journal of Psychology, Vol. 71(2), 2019:83-91.

LÄNKFEL/STRANGE REFERENCE - Year 1983 or 2018?: Patricia Lutz & Randy Hiatt, Child Abuse - A Professional Update. Therapeutic Advances in Chronic Disease (TACD) Journal, Vol. 11(2), 1983:103-109 (citatet från avsnittet "Signs to look for").

Steven G Miller, Proposed clinical criteria to distinguish alienation from estrangement. Föredrag vid PASG-konferensen i Stockholm, 24 augusti 2018 (32 min).

Jeff Morgan (Kelly Baker), Assessing Children: The Eight Signs of Parental Alienation. YouTube, 29 oktober, 2018 (19 min).

Sverker Sikström, Beslutsstöd i familjefrågor rörande barn, cirka 2020.

Differentiating Abuse from Alienation, The Leadership Council.

What is Parental Alienation? Conquer Imagination, YouTube, 2020 (15 min 23 s).

ANSVARIG UTGIVARE: Björn Cedervall

Om Parental Alienation är, liksom denna webbplats, formellt registrerat hos Myndigheten för Press, Radio och TV. Nyhetsbrevet kan även erhållas per mail - skicka i så fall anmälan till  bjorn.cedervall [at] ompa.se .